Idag efter morgonens chockbesked så kan jag inte sluta lyssna på den här låten. Världens bästa Dermot Kennedy! ❤

Försöker peppa mig själv att tänka att det är nu alla vi andra som inte tycker att rasism/sexism/fascism/nazism och annan skit är nåt bra måste gå samman ännu mer och kämpa ännu hårdare för att höras. Erbjuda fakta, analyser och andra lösningar på samhällsproblem än de som alla främlingsfientliga krafter presenterar. Tillvaron är inte så enkel att det går att lägga alla problemen på generaliserade bilder av vissa etniska/religiösa grupper och att allt kommer att bli bra bara vi blir av med dessa. Det är fel fel fel! Vi måste värna extra om solidaritet, empati och öppenhet så att vi med tiden dränker alla rädslor och allt hat som växer sig starkare i västvärlden nu.

Tillsammans bli hjälten. Vända utvecklingen. Det måste gå! Frågan är väl hur illa det måste bli först innan det börjar bli bättre igen…

Dagens låt:
Artist: Dermot Kennedy
Låt: The killer was a coward

And the hero did it
for days when you don’t know if the moon will even come and
then it lays down and
I’m telling you man it’s sweet when it does and when I
think of you I think of spirit devine
and I think of all the love that we shared in a very dark time

So the hero did it for the summer
for long days with that sun in your hair
for fires and family
for the phrase ”Don’t ever leave me”
…