Idag var min plan egentligen att ge mig ut och springa när jag vaknade. Sov till halv tio typ och låg sen och läste en stund i sängen. Försökte peppa mig själv till att gå upp och ta på träningskläderna men jag bara ville inte. Är inne i en sån period nu. Då det bara inte finns varken ork eller vilja till träning. Hoppar över mina inplanerade träningspass hela tiden och skyller på att jag behöver göra annat. Hinna annat. Men egentligen är det bara ren och skär ovilja det handlar om.

När jag väl tränar så älskar jag ju det. Behöver ju få trötta ut mig då och då. Men kroppen är inte med alls mellan gångerna. Allt tar emot. Vet inte om det kanske beror på att det har varit en intensiv vår på jobbet och att jag i allmänhet är jävligt trött och sliten just nu och bara vill ha semester. Behöver semester. Orkar ingenting i princip. Troligtvis är det väl så. När jag väl blir ledig och har mer tid och energi brukar träningslusten komma igen. Tränar aldrig som mycket som under semestern i vanliga fall. Förhoppningsvis blir det samma i år och att viljan kommer tillbaka när jag väl fått lite vila.

Just idag är jag lite i valet och kvalet om jag ska tvinga ut mig själv eller bara acceptera att jag inte orkar/vill idag. Båda alternativen skulle nog vara bra. Lutar mot det sista dock. Har tre arbetsdagar kvar. Sen börjar livet. Så känns det. Ska bara härda ut så gott det går fram tills dess. Vara snäll mot mig själv.

Igår storstädade jag hemma trots att jag bara ville sova. Är så glad för det idag. Gjorde till och med fönsterna vilket inte händer ofta, kan jag meddela. Det gör väldigt stor skillnad dock så borde göra det mer regelbundet. Ljuset i lägenheten känns annorlunda nu. Mer klart. Känner mig duktig som tog tag i städningen, trots att gymandet uteblev från schemat. Ibland får man vara nöjd med det lilla.

Ikväll kommer några vänner hit. Blir trevligt att bara hänga lite och få prata om allt och inget. Mår alltid bättre efter väntid. Kanske orkar jag med nån träning imorgon. Vi får se.