Varit ute och gått en rejäl långpromenad i naturreservatet. Lite över en och en halv timme var jag ute. Underbart väder! 🙂

Massa bilder från promenaden:

Nu har mitt paket med gummistövlarna ÄNTLIGEN kommit! 🙂 Gud vad roligt! Ska hämta ut dem på vägen hem sen. Det är ett par väldigt enkla svarta stövlar. Brukar inte använda gummistövlar speciellt ofta (har inte ens ägt några på jag vet inte hur många år) så ville inte ha några avancerade stövlar. Bara väldigt neutrala. Tyckte dessa var snygga! Hoppas på att de är lite rymliga så att det får plats tjockare strumpor i dom. Men det brukar ju gummistövlar vara. 🙂

Nej minsann! Det är inte någon allmän vanlig fredag idag inte, för idag för precis 30 år sedan föddes världens bästaste sis. Jag fanns ju inte än då utan damp ner först drygt två år senare. Jag tror nog att vi fann varandra direkt eftersom det allra första kortet på oss tillsammans är på min syster som har mig i knät på BB dragandes upp tröjan för att hon ska amma bebisen.

Jag har miljoner minnen från när vi växte upp. Vintrar fulla med snö som 3-4 åring i Lindome. Jag och sis ute på lekplatsen kämpandes för att med pulkan i ett snöre i handen ta oss upp för det berg till kulle som utgjorde världens bästa pulkabacke. En ansträngande uppgift med stor bylsig overall över små korta ben. Det blev sällan så många åk nerför backen; det tog för lång tid att ta sig upp i all snö och is. Minns samtidigt den gemensamma besvikelsen när vi var tillbaka i Lindome långt senare och såg kullen igen. Knappt två meter hög och inte alls det dramatiska berget som vi mindes som barn.

Kommer ihåg när vi som fem- och sjuåringar skulle åka till Örby och se vårt nya hus för första gången. Farfar skjutsade oss för mamma och pappa var redan vid huset och fixade i ordning. Den enorma spänningen i bilen hela långa vägen dit! Vi pratade i mun på varandra om hur vi hoppades att huset och trädgården skulle se ut. Somrar som går ihop i varandra med lek, stoj och brännboll med alla grannbarnen ute på stora gräsplanen utanför staketet. Bomben på lekplatsen och senare tonårshäng på gungorna. Min sis och jag hade olika vänner i skolan, klasskompisar i vår egen ålder som vi följde med hem efter skolan och viskade hemlisar med. Men hemma var vi alltid tillsammans. Lekte, spelade kort, pratade. Gick över till grannarna tillsammans och frågade om de ville hitta på någonting. Alltid bästa vänner.

När sis började skolan och kom hem med läxor satt jag tätt intill och följde med i allting hon lärde sig. Ljudade med till bokstäver och ord. Ofta lekte vi skola med min syster som lärare och jag som elev. Vi använde stenen på baksidan av trädgården som bänk till mig. Ibland ville granntjejerna C och C också vara med och vara elever. De var mittemellan mig och min syster i ålder och alltid lika roliga att vara med. När jag började första klass sen så kunde jag både läsa och skriva redan. Mycket tack vare min sis.

Ibland bråkade vi om någonting, min sis och jag. Tyckte den andra var dum och gick in i varsitt rum och stängde dörrarna. Ville vara ifred. Ibland provocerade jag fram de där småbråken för att jag ville vara för mig själv en stund. Trivdes med ensamlekar ibland och att få vara helt fri. Det tog sällan särskilt lång stund dock innan hon knackade på min dörr, ville vara vänner igen och fortsätta leka. Sis trivdes aldrig med ensamtid. Hon gav sig ständigt först trots att hon ibland ansträngde sig för att vänta ut mig. På så sätt varade våra bråk aldrig speciellt länge. Några minuter i taget bara, sen var vi tillsammans igen.

Vi lyssnade mycket på musik ihop. Lekte Sikta mot stjärnorna och mimade med i favoritlåtarna och showade för varandra. Väntade tålmodigt framför radion med fingret på inspelningsknappen för att fånga nya braiga låten på band. Lyssnade om och om igen tills banden förstördes. Som tonåringar gick smaken isär. Hon lyssnade på Five och Lars Winnerbäck. Jag snodde pappas rockskivor och satte upp Bon Jovi, Def Leppard, Metallica och Aerosmith på väggarna i mitt rum. Men när vi gjorde Sikta mot stjärnorna ville båda mima till samma låt; Total eclipse of the heart.

Vi pratade drömmar, kärlek och om att mamma var för sträng. Eniga om hur orättvist det var att kompisar fick det och det, men inte vi. Trygga med varandra, vi mot alla. Mamma upprepade om och om igen; syskon ska man vara rädd om! Ingen kommer någonsin känna er så bra som ni känner varandra. Se till att alltid ta hand om varandra och finnas där för varandra. Vi tyckte det var onödigt att säga. Klart vi alltid skulle vara nära! Men för mamma var det extra viktigt att aldrig låta oss glömma att familjen är något alldeles speciellt; hon har själv krångliga, oreparerbara relationer till sina två bröder. Där ska vi aldrig hamna.

Idag har min sis två döttrar. De är det absolut finaste som finns! Mitt mosterhjärta sväller av stolthet när de ser på mig med stora ögon fulla av beundran. Ser så mycket av min sis i dem båda. Det största är när folk säger att någon av de små liknar mig. Känslan är fullständigt obeskrivbar.

Min sis fyller 30 år idag, och 28 år av dessa har vi fått dela. Man kan inte välja medlemmarna i sin familj, men jag har då verkligen haft tur! Önskar att alla skulle få uppleva den relationen som man bara kan ha med ett syskon. Den där känslan att man älskar någon mer än vad som borde vara möjligt och att man är så oerhört stolt över att få vara bunden till personen från början till slutet av sitt liv.

Stort grattis till världens finaste sis på födelsedagen!

Känns som jag har varit som en zombie hela den här veckan. Så trött! Väldigt trevligt dock att träffa fina vänner igår och äta. Som alltid! 🙂 Ikväll efter jobbet blir det långpromenad och sen tidigt i säng. Hoppas att jag får mess om gummistövlarna idag för de har fortfarande inte kommit än. Tycker inte om att behöva vänta på saker… 😛

Imorn tror jag att jag ska testa på att ta en lugn joggingrunda trots att jag har känt mig småsnorig under veckan. Vill verkligen komma in i springandet igen och jag har tagit det lugnt med träning under veckan så det borde gå tycker jag. Sen imorn kväll ska L och jag ha en partyafton. Grymt roligt! 🙂 Ser fram emot det trots lite allmän klädångest. 😛 Haha vet ej tusan vad jag ska ha på mig men får väl rota fram nåt bra ur garderoberna.

Ska bara ta mig igenom arbetsdagen först, sen kan alla trevligheter börja. 🙂 Funderar lite halvt på att smita typ 30 min eller en timme tidigare idag. Beror lite på hur det känns i eftermiddag.

Ha en härlig fredag, people! 🙂

Värt att notera; ingen på jobbet har sagt någonting överhuvudtaget om min ändrade hårfärg. Och då brukar iaf en av dem vara väldigt snabb med att notera den här typen av förändringar.

Det kan finnas två olika förklaringar till detta:
1. Färgen är inte alls en sån fruktansvärd självlysande nyans som jag inbillar mig utan andra märker inte ens av förändringen.
2. De tycker att färgen är så ful att de inte vill säga nåt om det för noterar man att någon gjort nåt nytt med håret måste man säga ”åh vad fint!” och det vill de inte.

Hmmm undrar vilken variant som stämmer..? Vi får se om mina vänner märker nåt när vi ses lite senare för att äta.

Åh så jädra gott det här ser ut ! 🙂 Skinka, sallad, avokado, tomat och granatäpplekärnor. Finfina grejer det ! Sen har jag med mig kiwi att ha som mellanmål sen. 🙂

Jag kan vara en någorlunda impulsiv person ibland. Eller mer kanske att om jag väl bestämmer mig för nåt, då har jag inte tålamod att vänta utan vill få det gjort nu, nu, NU! Som med mitt hår. När jag bestämde mig för att jag ville göra det ljusare så ville jag göra det direkt. Går inte runt och funderar och tänker efter och så där utan vill få det som jag vill utan att behöva vänta.

När jag avfärgade och färgade i lördags blev det inte så ljust som jag från början hade tänkt. Tyckte efter någon dag att jag knappt såg nån skillnad, även fast det nog var skillnad trots allt. Så igår fick jag ett litet infall att jag skulle försöka ljusa upp håret lite ytterligare. Hade ju en box kvar av Colour B4 så jag tänkte att vad fasen, vi kör!

Om man ska se det positivt så ser man definitivt en skillnad på hårfärgen nu jämfört med innan. Det är då verkligen inte svart längre så avfärgningen har ju fungerat. Det går inte att komma ifrån eller argumentera emot. Dock kanske just kopparfärgat inte riktigt var den färgen som jag siktade på… För det är så det är nu. Väldigt kopparfärgat. Not my favourite colour, kan jag meddela.

Så, nu sitter jag och funderar. Haha första instinkten är att direkt gå och köpa mörkbrun hårfärg och färga över. Att det här inte är något jag kan stå ut med knappt en dag ens. MEN, samtidigt var det här med att börja ljusa upp håret ett första steg emot att bli blond igen. Jag är nämligen blond naturligt. Det är dit jag vill över lite tid (när man varit så mörk som jag var får man ju ta det lite stegvis). Så egentligen borde jag ju hålla ut tills jag får lön och gå till en frisör och be hen att göra håret så ljust det går. Det är ju lättare att få det ljusare från den färgen som är nu jämfört med om jag gör det mörkbrunt, liksom. Dessutom behöver nog håret vila ett lite tag nu egentligen. Har ju fått sig en ganska rejäl behandling senaste veckan hahaha… 😛

Frågan är bara om jag kommer kunna stå ut med den här färgen tills den 25e??! Två veckor liksom. Jag ska iaf inte göra något överilat den här gången utan ska styla det lite på lördag och känna efter om det går att leva med ett litet tag. Om jag låtsas som att det här är så det var tänkt kommer ju ingen veta att det är fel typ. 😛 Hahha eller ja, det är vad jag försöker inbilla mig iaf. Ska träffa R, R, S och L i eftermiddag så får väl kolla vad de tycker. Om det ser helt fruktansvärt ut eller inte. Så får jag väl bestämma mig efter det. 🙂

Svårt att fota för håret är i fläta, plus att det var fuktigt när jag flätade så det är lite tovigt och dant. Var inte så sugen på att ha utsläppt idag hahaha chockingly enough… 😛 Men ja, inte är det svart iaf längre haha. 🙂 Alltid nåt!

Vet inte hur det kommer sig riktigt men har senaste dagarna varit helt galet törstig hela tiden. Jag brukar alltid dricka mycket vatten för jag får så lätt huvudvärk annars. Har en tillbringare på mitt skrivbord på jobbet som jag fyller på med jämna mellanrum så man hela tiden ska ha vätska nära till hands. Den här veckan kan jag dock inte bli av med trösten hur mycket jag än dricker! Får springa och kissa stup i kvarten bara för att jag dricker vatten non stop. Kan det vara för att jag gav blod i måndags? Nån som vet? Fick järntabletter där som man ska äta en om dagen i 20 dagar eftersom man blivit av med så mycket järn med blodet. Blir man extra törstig av tabletterna kanske? Eller av själva järnbristen… I don’t know.

Men jobbigt i vilket fall att vara så törstig. Typ hällde i mig vatten med några droppar citron i igår efter jag kommit hem från katthemmet. Kunde inte få nog. Sen vaknade jag vid 3 och var tvungen att springa till toaletten hahaha. 😛 Hopplöst! Men det är ju bra att få i sig vatten i och för sig så man får väl se det så. 🙂 Det går säkert över!

Nu är tillbringaren slut igen så får gå och fylla på. 🙂

Hade från början tänkt gymma idag. Men eftersom jag är lite småförkyld och verkligen inte vill att det ska bli värre så blir det nog inte nån hårdträning idag. Ska först fixa presenterna på stan sen förbi posten hemma och hämta ut paket. Har dels ett paket från Oriflame att hämta (deras mascara Wonder Lash är den enda jag använder, verkligen i särklass bäst!!), ett par stövletter som äntligen levererats och sen eventuellt att de gummistövlar som jag beställt kommer idag också. Får se om jag får ett sms om dem idag, tycker att jag borde få det. De har dröjt lite längre än jag trodde. Kul med paket i vilket fall! 🙂

Men ja, efter att jag ordnat allt jag behöver så blir det nog en långpromenad istället för styrketräning. Få lite frisk luft i lungorna. Lite lagom när man börjat snora en del. 🙂

Kom på att jag måste införskaffa presenter idag. Dels till R som jag träffar imorgon och del till min sis som fyller år på fredag. Ska skicka hem ett litet paket till henne tänker jag och om jag postar i eftermiddag borde det komma fram i tid. 🙂 R fyllde egentligen år i mitten av september men jag var hemma hos familjen när hon firades och hon blev sjuk sist vi skulle ha träffats så inte blivit tillfälle att ge henne något förrän nu.

Det är himla roligt att ge bort presenter, tycker jag. 🙂 Se sina nära bli glada. Ska fnula lite på vad jag ska ge R, vad min sis ska få har jag redan bestämt. 🙂