Var ute igår och testade mina nya joggingskor. Blev varnad av försäljaren av skorna att den här typen av ultralätta skor med barfotakänsla tar ett tag att vänja sig vid. Att man bara ska springa kortare rundor i början och att jag skulle vara förberedd på väldig träningsvärk i vaderna i början. Men, den här typen av skor är bättre för knän och leder vilket är anledningen till att jag köpte dem. Vill kunna springa igen trots mitt problemknä.
Så jag bestämde mig igår för att bara springa en slinga i närheten av där jag bor. Blir ca 3 km totalt. Kändes som en lagom början, både för att skorna är nya och ovana men också för att inte utmana mitt knä allt för mycket nu när jag inte sprungit på ett tag.
The good news är att jag verkligen inte kände av knät överhuvudtaget under rundan. Inte minsta lilla smärta. Fan vad gött! 🙂 Hoppas det fortsätter så.
The bad news är att det där med ”träningsvärk i vaderna” i realiteten innebar att det typ var svårt att alls lyfta fötterna efter dryga kilometern bara. 😛 Hela vaderna och vristerna domnade bort och kändes som blytunga stenblock. Tog mig runt hela rundan joggandes på ren viljestyrka. Haha fy faaan alltså! Stretchade som en galning när jag kom hem för att försöka lindra förmodad träningsvärk. Ser fram emot när skorna är invanda och musklerna inte dör när man är ute och springer. 😛
Blev dock glatt överraskad när jag vaknade idag för jag har inte lika ont som jag trodde att jag skulle ha. Är öm i hela kroppen i princip men jag kan gå och röra mig utan större problem. Ett tag i går trodde jag inte att jag skulle kunna gå alls idag hahaha… 😛 Tur att känslan inte stämde! 🙂
Skorna är från Adidas och känns verkligen som ett andra skinn. De följer med hur man än böjer fötterna och är otroligt lätta. Väger typ ingenting! 🙂